En ledig stund, torsdag

Hello! Nu har bott här i mer mer än en vecka och det känns som att man verkligen börjar komma in i rutinerna här. Det känns också som att vi verkligen har gjort rätt val, när vi åkte hit till Nairobi. Folk talar om att man "blir biten av den kenyanska myggan", inte på så sätt att man får malaria och dör, men biten av landet, folket och kulturen, och isåfall har vi nog redan blivit bitna. Hårt. Vårt skolområde är som en liten halvsvenskbubbla med murar runt men så fort man signar ut hos våra snälla kenyanska vakter och går ut genom den lilla plåtdörren kommer man rakt ut i den kenyanska verkligheten. Vi får inte vara ute efter att det har blivit mörkt och eftersom att vi är så nära ekvatorn blir det mörkt vid exakt samma tid varje dag, runt halv sju på kvällen.
När man går ut och går runt kvarteret och verkligen ser sig omkring, det är då man inser var vi är och hur långt bort från "hemma" vi har kommit. Vägrana är röda och övertrafikerade av minibussar, det finns inga trottoarer, istället är stigar upptrampade längsmed de gropiga vägarna och olika människor är ute och går konstant, var och en med sitt mål, sin väg att vandra. Någon ska till jobbet, någon annan hem till sitt plåtskjul, någon letar bland sophögarna och någon annan får passera murarna och taggtråden in i ett av de fina husen. Det är så otroligt stora klasskillnader här att det är halvt omöjligt att ta in. De går på samma gator, handlar i samma fruktstånd och bor bara stenkast ifrån varandra men ändå är deras liv så otroligt skilda åt. Rik/fattig. När vi går där på gatorna drar vi såklart till oss endel blickar, det gäller att klä sig rätt, inte för utmanande, kort eller urringat. Vad vi än gör så kommer vi alltid att betraktas som vita och rika här, hur lite pengar vi än har. Det är en av de grejer som "bara är så". Och som tar tid att ta in och smälta ordentligt.
Utanför murarna dammar det mer, det är varmare på något sätt och man inser att vi faktiskt är i afrika bland palmer och under solen liksom. Oftast går vi till junction, där kan man handla i princip allt, men det mesta av våra pengar går än så länge till frukt och dricks till servitörerna på java. Såklart finns det fortfarande mycket kvar att uppleva och ta in, vi har tex inte varit inne i den värsta slummen ännu, Kibera ligger bara några hundra meter härifrån. Men vi har startat upp u-lands kunskapen och det verkar bli en otroligt intressant kurs, särskilt praktiken som kommer senare varej fredag eftermiddag.
I helgen som är up and coming ska vi åka upp till norra kenya på team-building-helg. Vi ska tälta, lära känna varandra, och bygga elstaket mot elefanter. Det blir nog kul och spännande.
Igår körde jag och Änders karate, dagen innan var det gympa pass.. tränigsverken är ett faktum, men det är kul att vi har så bra sportmöjligheter på hemmaplan.
Nu har vår fysiklektion börjat.... sena som vanligt, men det är ganska omöjligt att beskriva allt på så korta stunder som vi lyckas få vid internettrappräcket. Hörs igen efter en händelserik helg!
Kwaheri! / Lovisa och Änders