Tidelpum...

Det känns som att den här bloggen börjar närma sig den dagen då det är dags att sluta.
En känsla bara.
I januari 2008 hade jag precis fått veta att jag inte skulle kunna åka till kenya den våren. I december har jag precis kommit hem efter en fantastisk termin på svenska skolan i nairobi.
Ett år. Cirkeln är sluten på nått sätt. vi kom aldrig iväg, vi reflekterade över det, sen åkte vi, och reflekterade över det. och nu är vi hemma.


Framtida reflektioner behöver en ny plattform att stå på och sammanstråla från.
Tidelpum har levt ut sin tid, it's a whole other daydream now.
Jag ska bara tala med änders om detta, men jag är ganska säker på att hon samtycker.
Inte för att särskilt mångas av våra typ 5 läsare kommer bry sig nämnvärt men ändå.
Vi får se vart livet leder nu.
Puss och tack för att du har läst, dear someone listening in the shadows.
Aurevoir